Hoppa till innehållet
Förarbetsplatser

Luftbehov på förarbetsplats för fyller

Så beräknas luftbehovet vid applicering av fyller, och så används materialgräns, säkerhetsfaktor, frånluft och märkning i praktiken.

Av Asgeir Elvstedt, VD

Ventilationsaggregat och styrskåp på en teknikmezzanin ovanför verkstaden

Luftflödet på en förarbetsplats måste anpassas till den mängd fyller som faktiskt appliceras. Ytan i sig säger inte hur mycket luft platsen behöver, och därför kan ett enda luftflöde inte användas som en generell regel för alla verkstäder.

Kort svar: Hur mycket luft behöver en förarbetsplats?

Två beräkningsexempel visar ca 6 000 m³/h vid applicering av 0,25 liter fyller och ca 8 000 m³/h vid applicering av 0,33 liter fyller. Båda exemplen bygger på beräkningar med säkerhetsfaktor. De är inga allmängiltiga normer eller fasta steg som kan kopieras till en annan förarbetsplats.

Det konkreta luftbehovet beräknas utifrån fyra faktorer: den materialmängd som appliceras, lösningsmedelshalten, det hygieniska gränsvärdet och säkerhetsfaktorn. Frånluften får inte återcirkuleras utan ska föras ut ur byggnaden. Förarbetsplatsen ska dessutom vara märkt med största tillåtna materialmängd per tidsenhet och tillåten användning. Kräver ett jobb mer material än märkningen tillåter ska jobbet in i lackboxen.

Den här artikeln förklarar bara luftbehovet vid applicering av fyller. För helhetslösningen, användningsområdena och platsens övriga förutsättningar, se förarbetsplatser.

Luftbehovet börjar med den mängd fyller som appliceras

Ventilationen dimensioneras efter den belastning som arbetet ger. För fyller innebär det att beräkningen börjar med hur mycket material som ska appliceras på platsen. En stor arbetsplats med liten materialåtgång och en mindre arbetsplats med större materialåtgång kan därför inte bedömas enbart utifrån golvytan.

Materialmängden måste beskrivas som ett verkligt arbetsmoment. Det räcker inte att skriva att platsen ska användas ”till lite fyller”. Projekteringen behöver en definierad mängd, vilken typ av jobb den gäller och hur snabbt materialet går åt. Det utgör underlaget för både luftberäkningen och den senare märkningen av platsen.

Därefter kommer materialets lösningsmedelshalt in. Olika produkter ger inte nödvändigtvis samma beräkningsunderlag även om lika många liter appliceras. Den produkt som verkstaden faktiskt ska använda måste därför ligga till grund. Ett byte av produkt eller arbetssätt kan innebära att förutsättningarna för den ursprungliga beräkningen måste bedömas på nytt.

Det hygieniska gränsvärdet är den tredje faktorn. Artikeln anger inget siffervärde för det, eftersom beräkningen måste bygga på rätt underlag för det material och den situation som bedöms. Till sist läggs en säkerhetsfaktor in. Den är en del av beräkningen, inte ett tillägg som kan tas bort för att få ett mindre luftbehov.

De fyra faktorerna måste därför hanteras tillsammans:

  1. materialmängd som appliceras
  2. lösningsmedelshalt
  3. hygieniskt gränsvärde
  4. säkerhetsfaktor

Om en av förutsättningarna ändras är det inte säkert att det beräknade luftflödet fortfarande passar användningen.

Så ska exemplen med 6 000 och 8 000 m³/h läsas

Det första exemplet är ca 6 000 m³/h vid applicering av 0,25 liter fyller. Siffran gäller tillsammans med materialmängden och bygger på en beräkning med säkerhetsfaktor. Skriver man bara ”6 000 m³/h” försvinner den förutsättning som gör siffran meningsfull.

Det andra exemplet är ca 8 000 m³/h vid applicering av 0,33 liter fyller. Även den siffran hör ihop med den angivna materialmängden och bygger på en beräkning med säkerhetsfaktor. Det är ett eget exempel, inte nästa storlek i en produktserie.

Exemplen visar framför allt sambandet mellan materialåtgång och luftbehov. De ger ingen formel som ska skalas linjärt till andra mängder. Lösningsmedelshalten och det hygieniska gränsvärdet ingår också, och säkerhetsfaktorn ska behållas. En verkstad som planerar en annan användning måste därför få luftbehovet beräknat för just den användningen.

Detsamma gäller en befintlig förarbetsplats. Att fläkten eller aggregatet har en angiven kapacitet räcker inte för att dra slutsatsen hur mycket fyller platsen kan användas till. Kapaciteten måste ställas mot förutsättningarna i beräkningen och den märkning som hör till den konkreta lösningen.

Undvik därför de här genvägarna:

  • att välja ca 6 000 m³/h bara för att platsen används till fyller
  • att välja ca 8 000 m³/h bara för att arbetsplatsen är stor
  • att öka den tillåtna materialåtgången utan en ny bedömning av beräkningsunderlaget
  • att ta bort säkerhetsfaktorn när kapaciteten ser knapp ut

Siffrorna hör till en beräkning. De ersätter den inte.

Frånluften ska ut ur byggnaden, inte tillbaka till förarbetsplatsen

Frånluft från en förarbetsplats får inte återcirkuleras. Luften måste föras ut ur byggnaden. Det är en tydlig gräns för lösningen och måste ingå i planeringen från början.

Det räcker därför inte att känna till det luftflöde som behövs. Projektet måste också ha en avluftslösning som klarar den beräknade luften utan att skicka frånluften tillbaka till arbetsområdet eller resten av verkstaden. Kanaldimensioner, tryck och andra tekniska värden måste fastställas för den konkreta lösningen.

Förbudet mot återcirkulation får inte heller kringgås för att minska uppvärmningsbehovet eller driftskostnaden. Den här artikeln innehåller ingen beräkning av energi eller besparing. Först måste luftlösningen vara dimensionerad och användas i enlighet med den materialmängd den är beräknad för.

Märkningen sätter gränsen för vad förarbetsplatsen får användas till

Förarbetsplatsen ska märkas med största tillåtna materialmängd per tidsenhet och tillåten användning. Märkningen gör beräkningen användbar i det dagliga arbetet: operatören ska kunna se vilken belastning ventilationen är dimensionerad för, utan att behöva tolka en teknisk offert eller gissa utifrån platsens storlek.

Materialgränsen måste stämma med arbetssättet. Om flera appliceringar görs tätt efter varandra, eller om flera operatörer använder platsen, måste den samlade materialåtgången ändå hållas inom det som platsen är märkt för. Golvyta eller ledig tid i produktionsplanen utvidgar inte gränsen.

Jobb som kräver mer material än den största tillåtna mängden per tidsenhet ska in i lackboxen. En förarbetsplats ska avlasta boxen vid lämpliga fyllerjobb, inte ta över fullständig sprutlackering och täcklackering. Gränsen går vid den användning och den materialmängd som platsen är dimensionerad och märkt för.

Märkningen bör kontrolleras när produkter, arbetsmetod eller produktionsvolym ändras. Om verkstaden inte hittar märkningen, eller om användningen inte stämmer med texten på den, bör man inte sätta en ny gräns på egen hand. Beräkningsunderlaget måste tas fram och bedömas mot dagens användning.

Praktisk checklista innan förarbetsplatsen används till fyller

Använd den här listan när en ny lösning planeras eller när en befintlig förarbetsplats ska bedömas:

  • Definiera den största mängd fyller som ska appliceras per tidsenhet.
  • Beskriv det faktiska arbetsmomentet, inte bara platsens storlek.
  • Ta reda på lösningsmedelshalten i de material som ska användas.
  • Använd rätt hygieniskt gränsvärde i beräkningsunderlaget.
  • Ta med säkerhetsfaktorn i beräkningen.
  • Koppla varje angivet luftflöde till den materialmängd det är beräknat för.
  • Kontrollera att frånluften förs ut ur byggnaden och inte återcirkuleras.
  • Kontrollera att förarbetsplatsen är märkt med största tillåtna materialmängd per tidsenhet och tillåten användning.
  • Jämför märkningen med dagens produkter, arbetssätt och produktionsvolym.
  • Flytta jobbet till lackboxen om materialmängden överstiger märkningen.
  • Bedöm beräkningen på nytt om produkt eller användning ändras.

Är förarbetsplatsen rätt dimensionerad för arbetet?

Vi kan bedöma luftbehov, användning och tekniska förutsättningar och klargöra vad som bör justeras.